Dag 12 Tisdagen den 16 september 2008 – Non, non!... Debout! Dans l’ère successive! Brisez, mon corps, cette forme pensive!

Dags att bryta förtrollningen! Mitt i natten skulle vårt plan lyfta från Zadar på väg tillbaka till Stockholm. För att väcka oss från vår Dalmatiska dröm och vänja oss av med sjömansgången, tog våra generösa värdar oss med bil till Krka där vi vandrade i den säregna nationalparken. Under fyra timmar förlustade vi oss i det vidunderliga ecosystem som formats av floden som söker sig till havet via vattenfall, sjöar och träsk fyllda av sällsynta djur.
















Vid vattenfallen i Krka

Under den österrikiska tiden byggdes här ett av världens första elektriska vattenkraftverk, så märkligt att kejsaren avlade ett besök. Men Franz Joseph hade säkert också liksom vi behållning av att begrunda den av vattenkraft drivna mekaniska tvättmaskinen och av att avnjuta sjöarnas ädelforell. När vi satt vid den enkla restaurangen inne i nationalparken och åt forell till vattenfallets porlande gick våra tankar till den övergivna fiskfabriken i Rogoznica.

Vi lekte med tanken på att stanna kvar i Dalmatien och omvandla fabriken till hotell och fiskrestaurang – men de billiga banklånens tid var förbi. På vägen ut besökte vi Sibenik, ännu en av dessa magnifika medeltida städer. Staden var fylld av tysta kyrkor, livliga torg och befästningar med milsvid utsikt. Vi fick slita oss därifrån. Uppvaknandets stund var nära.

Med milt våld körde Andreas oss mitt i natten till flygfältet och vi steg på tidsmaskinen och flög tillbaka till nutidens verklighet.